Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Klinisk psykologi

In English
Kvinnor i en terapisituation.foto

Klinisk psykologi är den del av psykologin som handlar om förståelse och förklaring av psykiska störningar (psykopatologi), psykologiska faktorer som påverkar somatiska sjukdomar (psykosomatik), och behandling av dessa med psykologiska metoder – dvs. olika former av psykoterapi.

Den kliniska psykologin innehåller en mängd olika skolbildningar eller traditioner som bygger på vitt skilda teorier, använder olika typer av forskningsmetodik, och arbetar med olika behandlingsmetodik. De tre stora riktningarna idag är den psykoanalytiska/ psykodynamiska, den kognitiva/beteendeinriktade och den familjeterapeutiska, men även inom dessa riktningar finns en stor variation av teorier, forskningsansatser, och terapeutiska metoder.

Denna mångfald av teorier, metoder, tänkesätt och förhållningssätt innebär att den kliniska psykologin idag befinner sig i en mycket spännande och dynamisk fas, med stora möjligheter till nya kreativa kombinationer av insikter från olika håll.

Pågående projekt

SOL– Självkänsla och Livssituation

Syftet med projektet SoL är att undersöka psykologisk anpassning och livskvalitet bland tonåringar och vuxna, och hur dessa influeras av faktorer som påverkade individen tidigare i livet. SoL initierades av Lars-Gunnar Lundh och Margit Wångby-Lundh under 2005. I dagsläget så leds projektet av docent Daiva Daukantaitė, och projektet undersöker olika frågeställningar kopplat till psykisk (o)hälsa, självskadebeteende, ätstört beteende och livssituation ur både ett tvärsnitts- och longitudinellt perspektiv. Ur ett tvärsnittsperspektiv vill vi undersöka förekomsten av självskadebeteende och ätstörda beteenden bland tonåringar och vuxna, och hur det är kopplat till olika psykosociala faktorer. Över tid så vill vi identifiera och ge en mer komplett bild av vilka faktorer som ökar risken för eller förebygger självskadebeteende, ätstört beteende och mental ohälsa.

Cancer-related pain and associated difficulties

– Using ecological momentary assessment and N-of-1 trial methods to adapt and pilot test an internet-delivered CBT program based on the psychological flexibility model of chronic pain

Mer än 40% av cancerpatienter och överlevare utvecklar kronisk cancerrelaterad smärta. Den indikerade behandlingen är smärtfokuserad KBT, men det finns begränsad tillgång till denna behandling för de 20-30 000 vuxna som utvecklar kronisk cancerrelaterad smärta varje år i Sverige. Syftet med detta projekt är att utvärdera acceptansen och effekten av en internetförmedlad, terapeutassisterad, smärtfokuserad behandling baserad på den psykologiska flexibilitetsmodellen för smärta. 

Period: 2022-2025
Finansiärer: Cancerfonden
Samarbetspartners: Regionalt cancercentrum (Syd), Professor Lance McCracken (Uppsala universitet)
Kontaktperson och medlemmar i forskargruppen: Professor Sean Perrin sean.perrin@psy.lu.se (Principal Investigator), Dr Joana Duarte (Postdoctoral Researcher), och Frida Björkstrand (PhD Candidate; Licensed Psychologist).
 

POSE - Panic Control Treatment Versus Panic-Focused Psychodynamic Psychotherapy Under Randomized and Self-Selection Conditions

POSE-studien var den första dubbelt randomiserade, kontrollerade preferensstudien som jämförde två former av psykoterapi, en kognitiv beteendeinriktad och en psykodynamisk, hos vuxna med en primär diagnos av paniksyndrom med eller utan agorafobi  (Se Sandell et al., 2015 för en beskrivning av studien). Studien syftade till att separera effekterna av de två behandlingarna från patienternas preferenser genom att randomisera deltagarna till endera behandlingen eller till ett tillstånd där de kunde välja sin föredragna behandling (Se Svensson et al., 2021 för primära utfall). Studien hade ett stort kliniskt urval (N = 221), två aktiva behandlingar och ett kontrollvillkor med väntelista, uppföljningar vid 6-, 12- och 24-månader efter behandling samt extremt låga nivåer av bortfall. POSE hade också inslag av en effektivitetsstudie eftersom den genomfördes på psykiatriska kliniker runt om i Sverige, där deltagarna behandlades av terapeuter som rekryterats från deras lokala klinik. För närvarande pågår studier med fokus på moderatoreffekter, utveckling och utvärdering av skattningsskalor för process/resultat samt långsiktiga resultat, för närvarande upp till 10 år efter avslutad behandling.

Finansiärer: FORTE, Försäkringskassan, LJ Boethius stiftelse, Region Skåne och Region Halland.
Affilierade: Professor Fredrik Falkenström, Linnéuniversitetet.
Gruppmedlemmar: Martin Svensson, Thomas Nilsson , Håkan Johansson, Gardar Viborg, Fredrik Falkenström, Sean Perrin och Rolf Sandell (PI).

 

Förbättras psykologstudenters relationella färdigheter under deras utbildning?

Psykologer behöver i sin yrkesutövning både teoretisk kunskap och praktisk färdighet. En del av den praktiska färdigheten består av relationella förmågor som att kunna skapa ett gott samarbete med klienter, att visa empati, att kunna motivera och stimulera till förändring. Hur dessa förmågor utvecklas, tränas och examineras under psykologutbildningen är dock oklart. Olika lärosäten förefaller ha olika modeller för det men ingen av dem har undersökts vetenskapligt. Nya studier visar att det finns stora skillnader i psykologers resultat när det gäller behandlingsutfall och att skillnaderna verkar delvis bero på psykologens relationella skicklighet. Syftet med den föreslagna studien är att undersöka hur utbildning i relationella förmågor organiseras och utförs vid fyra psykologutbildningar i Sverige och hur de relationella förmågorna faktiskt utvecklas hos studenterna under utbildningen. Studien innehåller två delar. I den första delen intervjuas lärare och programansvarig om utbildningen i relationella färdigheter. I den andra delen av studien undersöks studenters relationella färdigheter över tid med ett nyskapat observationsinstrument, Facilitative Interpersonal Skills, FIS. Förhoppningen är att studien kan ge kunskap som bidrar till utvecklingen av denna del av utbildningen, begreppsligt, utbildningsmässigt och empiriskt.

Period: Projektet startade 2024-01-01 och pågår fram 2027-12-31.
Finansiärer: Projektet finansieras med anslag från Vetenskapsrådet.
Samarbetspartner: Göteborgs universitet, Linköpings universitet och Linné universitetet
Kontaktperson: Ansvarig forskare och kontaktperson är Catharina Strid, catharina [dot] strid [at] psy [dot] lu [dot] se (catharina[dot]strid[at]psy[dot]lu[dot]se) 
Övriga forskare i projektgruppen: Catarina Gunnarsson, GU, Karin Grip, GU, Mattias Holmqvist Larsson, LiU, Sofia Nyström LiU, Rolf Holmqvist, LiU, Fredrik Falkenström, LnU och Tomas Jungert, LU.

Avdelnings-föreståndare

Sean Perrin
Professor

sean [dot] perrin [at] psy [dot] lu [dot] se

Forskare

 

Professor emeritus

Samarbetspartners

 

2024-05-14